Kompetens­branschen behövs för arbetsmarknadens reskill och upskill

Idag är vi friskare och lever längre. Det betyder att vi kan men också behöver arbeta längre, till exempel för att pensionssystemet ska vara hållbart. Samtidigt gick digitaliseringen av arbetsmarknaden snabbare än beräknat då coronapandemin ställde nya krav på hur vi jobbar. Det kommer därför att bli vanligare – och ett måste- att byta mellan olika yrken och branscher under arbetslivet. Som en direkt effekt ökar kraven på omställning och förmåga att lära nytt – reskill och upskill.

Det är, historiskt sett, ganska nytt att inte jobba sig linjärt genom arbetslivet; skomakaren har ofta blivit vid sin läst. Att kalla kravet på reskill och upskill just ett krav kan dock låta mer negativt än vad det är. Människor kommer i större grad att få möjligheten att hitta vad de verkligen brinner för att jobba med, att utveckla nya sidor hos sig själva och upptäcka talanger de inte visste att de hade. Och vi kommer att se yrken som vi inte kunnat föreställa oss.

I en rapport från World Economic Forum, Future of Jobs Report (2020) analyseras förväntningarna på hur arbetsmarknaden förändras under perioden 2020 – 2025 i 26 ekonomiskt utvecklade länder. I rapporten spås att 85 miljoner jobb ersätts av automatisering, samtidigt som 97 miljoner nya jobb tillkommer fram till 2025.  Det innebär att dagens yrkesarbetande kommer att behöva kompetensutvecklas eller byta yrke.  Arbetsgivare, i sin tur, får kämpa för att hitta den kompetens de behöver.

Enligt World Economic Forum räknar hälften eller en tredjedel av företagen, beroende på bransch, med att de kommer att behöva vända sig till externa leverantörer för att tillgodose kompetensbehovet. Det här är högst rimligt även för svenska förhållanden. En rekryteringsenkät från Svenskt Näringsliv visar att tre av tio rekryteringsförsök misslyckades under 2021. Livslångt lärande och kompetensutveckling toppar därför prioriteringslistorna för beslutsfattare på arbetsmarknader runt om i världen. Dessa ämnen har behandlats i stor utsträckning i internationella initiativ, som OECD:s jobbstrategi och ILO:s framtidsdeklaration. Ökat fokus läggs på kombinationen av arbete och lärande, särskilt för unga arbetstagare som kommer in på arbetsmarknaden för första gången.

Som en del i att säkerställa såväl anställningsbarhet och kompetensförsörjning ingick kompetensutveckling som en del av den LAS-reform som arbetsmarknadens parter kom överens om under 2021. Människor får inte bli marginaliserade på grund av utvecklingen på arbetsmarknaden. Att alls få en anställning är därför avgörande, särskilt för unga arbetstagare. Och en stor del av kompetensutvecklingen sker även på jobbet. Kompetensbranschen spelar här en viktig roll genom sänka tröskeln till arbetsmarknaden. Drygt 40 procent av dem som jobbar i bemanningsbranschen är under 30 år, och andelen utrikesfödda är 30 procent. Det är också vanligt att prova en ny yrkesbana som konsult. En konsultroll innebär också möjlighet till uppdrag i många olika branscher, vilket i sig är kompetensutvecklande.

De utbildnings- och matchningstjänster som Kompetensföretagens medlemsföretag inom omställning levererar och tillvaratar, utvecklar också den tillgängliga kompetensen på arbetsmarknaden. Omställningsföretag fungerar också som jobbförmedlare. Tack vare sina stora nätverk kan de inte bara stötta personer i processen att söka jobb, de matchar också arbetssökande till lediga tjänster.  De är också en viktig pusselbit i både reformen av Arbetsförmedlingen och det kompetensutvecklingssystem som ingår i LAS-reformen.

Sen har vi inte minst rekryteringsföretagen. Många verksamheter har egna, välfungerande HR-avdelningar, men som inte nödvändigtvis har rekrytering som spetskompetens. För småföretag är ofta rekrytering av rätt kompetens en av de svåraste bitarna. Det är delvis på dessa grunder som rekryteringsföretag vuxit fram. Och förutom att rekryteringsföretagen är skickliga i sitt hantverk har de också god kunskap om arbetsmarknaden och stora, väl upparbetade nätverk när de ska hitta rätt kompetens till kunden.

Hur gjorde då de företag som har problem med kompetensförsörjningen i Svenskt Näringslivs rekryteringenkät? Drygt hälften av företagen med över 250 anställda svarade att de hyrt in personal, och motsvarande siffra bland företag med en till fyra anställda var 18 procent. Av dem som använt sig av bemannings- eller rekryteringsföretag var sex av tio mycket eller ganska nöjda.

Att ha och utvecklas i ett jobb kan förändra livet. Tillika är rätt kompetens på rätt plats avgörande för svenska företag och svensk konkurrenskraft. Därför behövs kompetensbranschen.

Patrik Eidfelt, förbundsdirektör