Internationell utblick– europeiska bransch­organisationens fokus

Kompetensföretagen är medlemmar i den internationella organisationen WEC. WEC arbetar för att öka kännedomen om den positiva roll som kompetensbranschen spelar för att skapa sysselsättning och välstånd. Organisationen är också en viktig part i frågor som rör till exempel Bemanningsdirektivet, utveckling av branschen och samlar dessutom in stora mängder data för att beskriva den.

Under året har, förutom coronapandemins effekter, tre frågor fått mycket uppmärksamhet. Här kommer därför en internationell utblick.

Minimilöner

WEC och nio andra europeiska arbetsgivarorganisationer har uttryckt oro över konsekvenserna av förslaget till direktivet om minimilöner. I ett gemensamt uttalande påpekar man att europeiska kommissionens förslag inte respekterar två grundläggande principer: arbetsgivarnas självständiga roll i kollektivavtalsförhandlingar och medlemsstaternas rätt att fastställa minimilöner enligt nationell lag och praxis.

Samtliga EU-länder har bestämmelser kring minimilöner, satta utifrån två utgångspunkter. Majoriteten av medlemsländerna har lagstadgade minimilöner som är reglerade genom föreskrifter eller lagstiftning. I sex länder regleras minimilönerna enligt kollektivavtal, däribland Sverige. Minimilönen ska enligt Europeiska kommissionens förslag vara 60 procent av medianlönen vilket för svenskt vidkommande skulle innebära en minimilön på 19 440kr/mån beräknat på 2020 års löneläge eller 50 procent av medellönen vilket för svenskt vidkommande innebär 18 050kr/mån enligt 2020 års löneläge. De flesta av Almegas avtal som innehåller regleringar om lägstalöner har nivåer som överstiger dessa nivåer.

Enligt ett beslut i november 2021 kommer inte Sverige att få dispens för att avstå EU-direktivet om lagstadgade minimilöner. En utveckling där EU går in med regleringar av det här slaget underminerar hela systemet med svenska kollektivavtal, i synnerhet löneavtalen.

Giggarbete

Europeiska kommissionen kommer i december med ett förslag om arbetsvillkor i digitala plattformar – ”giggarbete”. Förslaget går ut på att reglera anställningsförhållande och anställningsvillkor för den som utför uppdrag förmedlade av digitala plattformar. Kommissionen har menat att den som utför arbete förmedlat av plattformar ska kunna ses som anställd av plattformen. Till exempel ska den som kör ut varor för Über kunna klassas som anställd av Über med allt vad det innebär arbetsrättsligt.

Kommissionens utgångspunkt är i denna process att de personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden som står utan val, utför enkla och lågt betalda tjänster via förmedlingsplattformar. Det går att ha olika uppfattningar om villkoren för dem som utför dessa tjänster och det varierar mellan olika länder. WEC framhåller vikten av att en korrekt klassificering av arbetstagare som arbetar via plattformar genomförs för att säkra rättvisa arbetsförhållanden och socialt skydd för olika former av arbete.

Legal taskforce

WEC har satt samman en rättslig arbetsgrupp med syfte att övervaka, bedöma och diskutera EU-domstolens rättspraxis och dess inverkan på branschens reglering. Kompetensföretagen finns representerade i arbetsgruppen för att bevaka rättsutvecklingen på såväl den svenska som på den europeiska marknaden.