Debatt: ”Räkna inte bort tjänsteinnovationerna – ställ om politiken”

Debattartikel i Ny Teknik  ”Räkna inte bort tjänsteinnovationerna – ställ om politiken”- publicerad den 9 september 2021 

Alla ropar efter innovation. Kunder, patienter och medborgare vill ha lösningar som förbättrar deras vardag. Företag utvecklar nya erbjudanden för att vinna kunder eller effektivisera produktionen. Politiker och beslutsfattare vill se innovationer som främjar välfärden, en hållbar tillväxt samt löser de stora samhällsutmaningarna.

Enligt mätningar av Sveriges innovationsklimat finns det ingen större anledning till oro. Väletablerade Bloombergs innovationsindex eller Global Innovation Index visar att Sveriges förutsättningar för nyskapande och innovation är goda. Tyvärr är perspektivet i dessa mätningar alltför snävt. Fokus ligger på sådant som är enkelt att mäta, exempelvis antal produktlanseringar, patent, FoU-investeringar eller närhet till högteknologiska kluster. Tekniska genombrott i all ära – men en innovation är inte en innovation förrän den skapar nytta.

När innovation mäts saknas såväl kundperspektiv som samhällsnytta. Dessutom exkluderas ofta innovation som sker i tjänstesektorn samt de effekter som innovationer har ur ett samhällsperspektiv, exempelvis avseende miljö, folkhälsa och livskvalitet.

I dag skapar digitala plattformar helt nya tjänster och kundvärden, med konsekvenser för jobb och tillväxt. Ett exempel är betaltjänsten Swish som inneburit att många enmansföretag kunnat skala upp sina tjänster. Det behövs ny kunskap och forskning för att Sverige skall kunna förbättra innovationsklimatet ytterligare. Inte minst krävs nya metoder för att fånga upp ekonomiska värden av digitala innovationer.

Immateriella investeringar är centrala för såväl företags innovationsförmåga som för den ekonomiska tillväxten. Men kunskapen om investeringarnas villkor behöver utvecklas. I dag får exempelvis immateriella investeringar som satsningar på kompetensutveckling, kundundersökningar och mjukvaruinköp inte bokföras som tillgångar utan endast som kostnader.

Räkna inte bort tjänsteinnovationerna

Det finns fler exempel som illustrerar behovet av att tänka nytt kring innovation. Det senaste Nobelpriset i ekonomi tydliggör hur innovation kan skapa samhällsnytta utan att vara kopplad till en specifik produkt eller teknologi. Ny auktionsteori har möjliggjort en effektiv fördelning av bland annat radiofrekvenser och utsläppsrätter vilket gynnat säljare, köpare och skattebetalare. Samt inneburit steg mot ökad hållbarhet.

För tio år sedan var det få som talade om affärsmodellsinnovation. I dag är det för många företag viktigare att utveckla affärsmodellen, till exempel att sälja produkten som en tjänst, än att utveckla själva produkten. Detta stärker konkurrenskraften och skapar nya arbetstillfällen.

Inte heller regelverksinnovation får underskattas. Genom att förändra lagar, policys och stödsystem kan önskvärda innovationer påskyndas. Ett exempel är den låga nyttjandegraden av våra bilar. Skapas rätt förutsättningar för en fungerande privat bildelning förbättras resursanvändning samtidigt som klimatpåverkan minskar.

Ytterligare en bortglömd del av innovation är hur värde skapas för användaren. Användarnas beteendeförändringar i olika situationer är en viktig del av innovation: Hur kan de ändra sitt beteende för att utföra en viss process säkrare, använda en ny tjänst för att leva mer klimatsmart eller en app för att må bättre. För att morgondagens innovationer ska nyttjas fullt ut behövs ny kunskap om hur vi kan underlätta storskalig beteendeförändring.

Vi föreslår därför att Sveriges innovationspolitik förnyas. En ökad kunskap och forskning om exempelvis tjänsteinnovation har betydligt större effekt än motsvarande satsningar inom produktinriktade områden där innovationsklimatet redan är gott. Dessutom måste mätningar av innovationskraft ge bilden av hela det svenska innovationslandskapet och inkludera aspekter relaterade till digitalisering, tjänsteinnovation och policyförändringar.

Först när vi antar ett innovativt synsätt på innovation kan svensk konkurrenskraft stärkas ytterligare, med reella och hållbara effekter för kunder, företag och samhälle.

Per Kristensson, professor och föreståndare CTF, Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet

Lars Witell, professor, Karlstads universitet och Linköpings universitet

Thomas Erséus, vd, Almega

Antje Dedering, förbundsdirektör Vårdföretagarna

Patrik Eidfelt, förbundsdirektör Kompetensföretagen

Magnus Höij, förbundsdirektör, Innovationsföretagen

Stefan Koskinen, förbundsdirektör Tjänsteföretagen