Hoppa till innehåll

Det största problemet i arbetsmarknadspolitiken är att alldeles för få arbetslösa får chansen att bli matchade eller utbildade till det växande antalet lediga jobb. I dagsläget deltar bara cirka 50 000 arbetslösa i Arbetsförmedlingens matchningstjänster. Det är 40 000 färre än vad myndigheten själv förutsåg i början av året.

Arbetsförmedlingen måste skyndsamt släppa in fler arbetssökande i matchningstjänsterna. Sex av tio som deltar får ett jobb. Det är orimligt att alla inte får samma chans att komma ut i arbete. Arbetsmarknadspolitiken kan inte vara ett lotteri där bostadsort och kulturen på arbetsförmedlingskontoret avgör grad av stödinsatser.

När den statliga arbetsmarknadspolitiken inte fungerar får kommunerna ökade kostnader. På den punkten är vi helt eniga med Anders Knape, Carola Gunnarsson och Anders Henriksson från SKR (Dagens Industri 23 november). Vi som företrädare för fristående matchnings- och utbildningsaktörer och hela tjänstesektorn med skriande rekryteringsbehov, kan inte se kritiken som annat än riktad mot Arbetsförmedlingens bristande genomförande av reformeringen så här långt och att så få arbetslösa får ta del av arbetsmarknadspolitiska insatser.

Det finns fristående jobbförmedlare av Arbetsförmedlingens upphandlade tjänster i hela landet. För ett och ett halvt år sedan konstaterade Riksrevisionen att 99 procent av den arbetsföra befolkningen i Sverige bor i ett så kallat leveransområde där det finns etablerade fristående jobbförmedlare. Sedan dess har antalet deltagare i matchningstjänster ökat och där den nya matchningstjänsten Rusta och matcha är etablerad finns gott om fristående leverantörer.

När antalet deltagare i stöd och matchning var lägre fanns till exempel inga leverantörer i Torsby. I dag finns det fyra fristående jobbförmedlare i den värmländska kommunen. Om bara Arbetsförmedlingen förmår att anvisa arbetssökande till de upphandlade arbetsförmedlingstjänsterna kommer det att finnas gott om leverantörer i hela landet som tillgodoser det lokala, regionala och nationella behovet av kompetensmatchning. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, de fristående leverantörerna och kommunerna behöver stärkas och institutionaliseras.

På en punkt delar vi SKR:s kritik mot reformens genomförande så här långt. Arbetsförmedlingen har hittills inte styrt upp den lokala och regionala samverkan mellan myndigheten, leverantörerna och kommunerna tillräckligt väl. Det är viktigt att den strategiska och operativa samverkan, inte minst runt individer med försörjningsstöd, etableras och genomförs på ett likvärdigt i hela landet. Kommunerna har intresse av att arbetslösa med ekonomiskt bistånd får ta del av ändamålsenliga insatser och kommunerna ansvarar för stora delar av vuxenutbildningen. Av samma anledningar vill också de fristående jobbförmedlarna att lokal samverkan med kommunerna och Arbetsförmedlingen snabbt etableras. Det ökar helt enkelt chanserna för de arbetssökande att snabbare få jobb eller påbörja utbildning.

Samtidigt måste vi lyfta blicken och se att en stor reform av Arbetsförmedlingen går i rätt riktning. Matchningen leder faktiskt till jobb och studier – precis som det var tänkt. Det finns arbetssökande, det finns upphandlade fristående jobbförmedlare, och det finns arbetsgivare som vill anställa. Nu gäller det bara att så många arbetssökande som möjligt får ta del av matchningstjänster eller utbildningsinsatser för att snabbt komma i jobb.

Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega

Patrik Eidfelt, förbundsdirektör Kompetensföretagen

Fredric Skälstad, branschchef Almega Utbildningsföretagen