Hoppa till innehåll

Ny statistik från SCB visar att det går allt snabbare för nyanlända att komma i arbete. Tiden för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden minskar och pekar mot en betydligt kortare etableringstid än tidigare. Bemanningsbranschen som årligen sätter 50 000 utrikesfödda i arbete känner igen bilden.

SCB:s siffror visar att andelen nyanlända i arbete eller studier efter 90 dagar efter avslutad etableringsplan uppgick till 34 procent, vilket kan jämföras med 27 procent 2013.

-De här siffrorna visar på det vi kan se hos våra medlemmar. Det är enklare att komma in på svensk arbetsmarknad som utlandsfödd idag och de grupper som tidigare inte fått jobb har idag lättare att komma in på arbetsmarknaden, mycket på grund av det arbete våra medlemmar gör, säger Martina Elfgren Lilja, (dåvarande) tf förbundsdirektör Bemanningsföretagen.

Bemanningsföretag rekryterar ofta personer som inte kan svenska, ibland räcker engelska eller så finns det andra anställda som kan översätta. Dessutom är det ofta effektivt att lära sig svenska direkt på arbetsplatsen. Inom många områden är det idag möjligt att sysselsätta personer med rätt kompetens även om de saknar kunskaper i svenska.

Utan bemanningsföretag är risken stor för att etableringsanställningar blir ytterligare en åtgärd som inte skapar jobb.

Bemanningsbranschen är en av de branscher som sysselsätter flest utlandsfödda i Sverige. Andelen utlandsfödda personer som arbetar inom branschen varierar från år till år, men under 2015 var den 34 procent högre än andelen på den totala arbetsmarknaden enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning. Mer än var femte person i branschen är utlandsfödd och inom områden som tillverkning, lager och logistik och handel är andelen ännu högre.

Drygt 50 000 utlandsfödda personer kommer i arbete genom bemanningsbranschen under ett år.

Det är därför det är extra problematiskt att hela branschen ställts utanför uppgörelsen om etableringsjobben, påpekar Martina Elfgren Lilja.

-Utan bemanningsföretag är risken stor för att etableringsanställningar blir ytterligare en åtgärd som inte skapar jobb. Om vi ska lyckas att få fler i arbete krävs det att alla parter samverkar. Att ställa specialisten på rekrytering av utrikes födda, bemanningsföretagen, utanför överenskommelsen riskerar initiativet att inte komma i närheten av den effekt som skulle nås om alla sektorer med kollektivavtal hade inkluderats. Arbetsgivare är dessutom mer benägna att testa dessa personer om en annan arbetsgivare ansvarar för introduktion, utveckling och eventuell omplacering, säger Martina Elfgren Lilja.