Debatt: SKR gör en tankevurpa om inhyrd vårdpersonal
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har publicerat statistik över kostnaderna för inhyrd vårdpersonal 2021. Som väntat har dessa ökat, bland annat på grund av coronapandemin. Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKR, konstaterar på organisationens hemsida den 8 mars 2022 att inhyrd vårdpersonal behövs, och speciellt i det ansträngda läge som nu råder. Samtidigt säger han att minskat beroende av inhyrd personal är viktigt för patienternas kontinuitet och för medarbetarnas arbetsmiljö. Här ser Kompetensföretagen, medlemsförbund för många av de företag som levererar hyrpersonal till vården, en tankevurpa.
Vårdbemanningsföretagens verksamhet gör det möjligt för alla regioner att upprätthålla vården, trots brist på egna resurser eller kompetenser. De hjälper alltså svensk sjukvård att fungera bättre och leva upp till de lagstadgade kraven på tillgänglighet, lika villkor och värdighet. Fredrik Lennartsson säger att minskat beroende av inhyrd personal är viktigt för patienterna och för medarbetarnas arbetsmiljö, men det är precis tvärtom.
Vårdbemanningsföretagens verksamhet gör det möjligt för alla regioner att upprätthålla vården
Utan möjligheten att hyra in riskerar den direktanställda personalen att överbelastas, och inte bara under en pandemi. Det ser vi till exempel i stora mängder övertid; enligt regionernas egen statistik jobbade över 1 200 läkare mer än 200 timmars övertid vardera. Inte under coronakrisen, utan 2018. Även gällande kontinuitet måste SKR titta bredare. Med för låg bemanning får patienter helt enkelt inte träffa en läkare.
Behoven av att hyra in relaterar inte bara till rekryteringssvårigheter till orter och tjänster. Det handlar också om olika typer av frånvaro som till exempel semestrar, vidareutbildning, vabb och sjukdom. Enligt SKR:s egna siffror motsvarade enbart sjukfrånvaro längre än 30 dagar i regionerna arbetskraft som i årsarbetare motsvarade 1 800 sjuksköterskor, 1 800 undersköterskor och 300 specialistutbildade läkare (2019). Motsvarande sjukfrånvaro under pandemiåret 2020 motsvarade cirka 7 500 årsarbetare.
Nu pågår en nationell upphandling av bemanning i vården, vilket visar att det är fortsatt stor efterfrågan på inhyrning av vårdkonsulter. Kompetensföretagen välkomnar samarbetet, och har varit tydliga med fördelarna med att vi bidrar. Vi är eniga med SKR i att det är bra att det blir mer ordning och reda i upphandlingarna, och har kunskap och erfarenhet som kan bidra till detta. Men vi måste också vara eniga om att mötas kring behoven och finna de bästa sätten att uppnå den bästa vården.
Utan möjligheten att hyra in riskerar den direktanställda personalen att överbelastas
I sin kompetensförsörjningsstrategi kommer regionerna att behöva förhålla sig till att vårdpersonalen är rörlig, både inom landet och internationellt. Den övergripande tillgången på läkare och sjuksköterskor i Sverige kan regionerna ha svårt att påverka. Andra länders läkaröverskott kommer att minska, därmed förlorar Sverige sin rekryteringsgrund för så kallad nettoimport av läkare, alltså läkare utbildade i andra länder. Redan före coronakrisen beräknade statistikmyndigheten SCB att specialistsjuksköterskor tillhörde de utbildningsgrupper som kommer att efterfrågas mest år 2035. Det måste också tas med i beräkningen att många lämnar yrket under pandemin på grund av övermäktiga arbetsförhållanden.
Såväl den nuvarande som den framtida situationen kräver innovativa lösningar som bryter gamla mönster och tar tillvara de möjligheter som finns för att klara vårdförsörjningen. För även med teknologiska framsteg, fler som arbetar och en översyn av kompetensanvändningen i regionerna kommer det att finnas vakanser och kompetensbrist inom vården.
Våra medlemsföretag är experter på rekrytering och långsiktig, strategisk planering av kompetensförsörjning. De bör ses som en nödvändig strategisk HR-partner för regionerna. Både när det gäller att erbjuda ett alternativ till dem som inte vill jobba heltid, i regionen, eller efter pensionen. Men även för att kunna bistå i att personal blir mer rörlig, och därmed tillgänglig där den för tillfället bäst behövs. Tillsammans kan vi lösa vårdens utmaningar.
Eva Domanders, ordförande Kompetensföretagen
Patrik Eidfelt, förbundsdirektör Kompetensföretagen
Först publicerad i Dagens Medicin 23 mars, sedan digitalt 24 mars.