01
Industrins behov
Industrirådets rapport Industrins kompetensbehov 2024-2027 visar att industrins kompetensbehov starkt påverkas av tekniska skiften och nya affärsmodeller, både direkt i den egna produktionen och indirekt genom förändrade krav från kunder.
En tydlig trend är att efterfrågan på arbetskraft – både yrkesarbetare och tekniska tjänstemän – vida överstiger tillgången. Det råder särskilt stor brist på processoperatörer, montörer, svetsare, tekniker och olika typer av ingenjörer, inte minst inom IT, mjukvaru- och systemutveckling. Exempelvis behöver industrin cirka 18 000 processoperatörer de kommande tre åren, medan utbildningssystemet endast beräknas leverera omkring 1 500.
Företag tvingas därför i ökande grad anställa personer utan rätt formell utbildning men med utvecklingspotential. Samtidigt ökar behovet av kompetenser kopplade till digitalisering, automatisering, klimatomställning och projektledning. Det stora gapet mellan utbud och efterfrågan riskerar att hämma företagens utvecklingstakt och bromsa den nationella jobbtillväxten.
02
Handelns behov
Handelsrådets rapport Kartläggning av kompetensbehov 2024–2027 visar att handeln står inför en växande kompetensbrist, där tillgången på rätt kompetens inte matchar företagens efterfrågan. Utvecklingen inom digitalisering, hållbarhet och logistik har förändrat kravbilden och gjort att både nya och mer specialiserade yrkesroller efterfrågas.
Bland de mest eftertraktade yrkena finns e-handelspecialister, digitala marknadsförare, dataanalytiker och systemutvecklare – kompetenser som behövs för att möta den snabba digitala omställningen. Samtidigt är det fortsatt stor efterfrågan på klassiska handelsyrken som butiksmedarbetare, butikschefer och säljare, men dessa roller ställer nu högre krav på teknisk förståelse, kundanalys och hållbarhetskompetens. Inom logistikområdet behövs transportplanerare, lagerchefer och logistikutvecklare med god digital och analytisk förmåga.
Rapporten pekar på att utbildningssystemet inte hänger med i handelns omställning, vilket bidrar till att många företag har svårt att hitta rätt kompetens. Svensk Handel kräver bättre samverkan mellan näringsliv och utbildningsanordnare samt fler möjligheter till kompetensutveckling för redan yrkesverksamma. Utan dessa insatser riskerar kompetensbristen att hämma handelns konkurrenskraft och innovationsförmåga.
03
Tjänstesektorns behov
Tjänstesektorns Kompetenskartläggning 2025 visar att det råder en betydande kompetensbrist även inom den privata tjänstesektorn i Sverige. Ungefär hälften av företagen planerar att öka sin personalstyrka inom de kommande tre åren. Samtidigt rapporterar över hälften av företagen att det har blivit svårare att rekrytera rätt kompetens.
De mest efterfrågade yrkesrollerna inkluderar chefer och arbetsledare, där behovet uppskattas till cirka 8 000 personer. Andra roller med hög efterfrågan är säljare, kundtjänstmedarbetare, ekonomer, projektledare, ingenjörer och systemutvecklare. Inom akademiska yrken är ekonomer, jurister, HR-specialister och verksamhetsutvecklare särskilt eftertraktade.
Kompetenser som ledarskap, digital kompetens, projektledning, IT-säkerhet och kunskaper inom artificiell intelligens är särskilt efterfrågade. Ledarskap rankas som den mest eftertraktade kompetensen i sju av de åtta undersökta delbranscherna.
Denna kompetensbrist utgör en flaskhals för tillväxt inom tjänstesektorn. Almega föreslår förbättrad matchning mellan utbildningssystemet och arbetsmarknadens behov, samt ökade möjligheter till kompetensutveckling för befintlig personal.