01
Rekryteringsenkäten
Svenskt Näringsliv sammanställer vartannat år en rekryteringsenkät. I undersökningen kartläggs företagens kompetensbehov och rekryteringsmönster, samt deras uppfattning om tillgången på kompetent arbetskraft.
Tillgången till rätt kompetens är avgörande för företagens möjligheter att växa, utvecklas och stärka sin konkurrenskraft. Rekryteringsenkäten visar att sju av tio företag har svårt att rekrytera medarbetare med den kompetens som efterfrågas. Denna siffra har varit oförändrad sedan 2015, vilket tydligt indikerar att problemet inte primärt är kopplat till konjunkturläget utan snarare till strukturella brister i matchningen mellan utbudet av arbetskraft och näringslivets behov.
Kompetensbristen utgör inte enbart en utmaning för enskilda företag, utan påverkar även Sveriges ekonomiska utveckling i stort. Varje rekrytering som uteblir innebär potentiellt förlorad produktion, minskad försäljning och utebliven tillväxt – faktorer som i förlängningen begränsar näringslivets konkurrenskraft och bromsar samhällsekonomisk utveckling.
Trots det rådande lågkonjunkturläget rapporterar svenska företag en fortsatt hög efterfrågan på kvalificerad arbetskraft, särskilt inom yrkesutbildade segment.
Stora delar av näringslivet uppger att de hindras i sin utveckling på grund av svårigheter att hitta medarbetare med rätt kompetens:
- 6 av 10 företag har försökt rekrytera under den senaste perioden.
- 7 av 10 företag uppger att de har svårt att hitta rätt kompetens.
- 1 av 4 rekryteringsförsök misslyckas helt.
Orsakerna till rekryteringsproblemen varierar mellan branscher och regioner, men den mest frekvent återkommande orsaken är brist på rätt utbildning och relevant yrkeserfarenhet hos de sökande. Behovet av gymnasial yrkeskompetens framhålls särskilt av företagen som det område där tillgången är mest otillräcklig. Detta mönster har varit tydligt under minst ett decennium och utvecklingen pekar mot en fortsatt ökning i efterfrågan inom de närmaste åren.
Det faktum att så många företag har svårigheter att rekrytera även under tider av svagare konjunktur tyder på att den svenska arbetsmarknaden präglas av en långvarig och strukturell brist i kompetensförsörjningen. Företagens ambition att växa och utvecklas hämmas i hög utsträckning av att nödvändig kompetens saknas, vilket resulterar i lägre lönsamhet, förlorade affärsmöjligheter och i vissa fall nödvändigheten att tacka nej till beställningar eller uppdrag.
Sammanfattningsvis utgör kompetensförsörjningen en av de mest kritiska faktorerna för näringslivets framtida utveckling och konkurrenskraft. För att möta denna utmaning krävs långsiktiga insatser för att bättre anpassa utbildningssystemet till arbetsmarknadens faktiska behov samt för att stärka arbetskraftens kompetens genom vidareutbildning och omställning.
02
Kompetenskartläggningar
Svenskt Näringsliv delar in sina medlemsorganisationer i fem sektorer: industri, tjänster, handel/besöksnäring, transport och bygg/installation. Flera av dessa tar fram egna kompetensrapporter.
Handelns behov
Industrirådets rapport Industrins kompetensbehov 2024-2027 visar att industrins kompetensbehov starkt påverkas av tekniska skiften och nya affärsmodeller, både direkt i den egna produktionen och indirekt genom förändrade krav från kunder.
En tydlig trend är att efterfrågan på arbetskraft – både yrkesarbetare och tekniska tjänstemän – vida överstiger tillgången. Det råder särskilt stor brist på processoperatörer, montörer, svetsare, tekniker och olika typer av ingenjörer, inte minst inom IT, mjukvaru- och systemutveckling. Exempelvis behöver industrin cirka 18 000 processoperatörer de kommande tre åren, medan utbildningssystemet endast beräknas leverera omkring 1 500.
En tydlig trend är att efterfrågan på arbetskraft – både yrkesarbetare och tekniska tjänstemän – vida överstiger tillgången. Det råder särskilt stor brist på processoperatörer, montörer, svetsare, tekniker och olika typer av ingenjörer, inte minst inom IT, mjukvaru- och systemutveckling. Exempelvis behöver industrin cirka 18 000 processoperatörer de kommande tre åren, medan utbildningssystemet endast beräknas leverera omkring 1 500.
Företag tvingas därför i ökande grad anställa personer utan rätt formell utbildning men med utvecklingspotential. Samtidigt ökar behovet av kompetenser kopplade till digitalisering, automatisering, klimatomställning och projektledning. Det stora gapet mellan utbud och efterfrågan riskerar att hämma företagens utvecklingstakt och bromsa den nationella jobbtillväxten.
Handelsrådets rapport Kartläggning av kompetensbehov 2024–2027 visar att handeln står inför en växande kompetensbrist, där tillgången på rätt kompetens inte matchar företagens efterfrågan. Utvecklingen inom digitalisering, hållbarhet och logistik har förändrat kravbilden och gjort att både nya och mer specialiserade yrkesroller efterfrågas.
Bland de mest eftertraktade yrkena finns e-handelspecialister, digitala marknadsförare, dataanalytiker och systemutvecklare – kompetenser som behövs för att möta den snabba digitala omställningen.
Samtidigt är det fortsatt stor efterfrågan på klassiska handelsyrken som butiksmedarbetare, butikschefer och säljare, men dessa roller ställer nu högre krav på teknisk förståelse, kundanalys och hållbarhetskompetens.
Inom logistikområdet behövs transportplanerare, lagerchefer och logistikutvecklare med god digital och analytisk förmåga.
Rapporten pekar på att utbildningssystemet inte hänger med i handelns omställning, vilket bidrar till att många företag har svårt att hitta rätt kompetens. Svensk Handel kräver bättre samverkan mellan näringsliv och utbildningsanordnare samt fler möjligheter till kompetensutveckling för redan yrkesverksamma. Utan dessa insatser riskerar kompetensbristen att hämma handelns konkurrenskraft och innovationsförmåga.
Tjänstesektorns Kompetenskartläggning 2025 visar att det råder en betydande kompetensbrist även inom den privata tjänstesektorn i Sverige. Ungefär hälften av företagen planerar att öka sin personalstyrka inom de kommande tre åren. Samtidigt rapporterar över hälften av företagen att det har blivit svårare att rekrytera rätt kompetens.
De mest efterfrågade yrkesrollerna inkluderar chefer och arbetsledare, där behovet uppskattas till cirka 8 000 personer. Andra roller med hög efterfrågan är säljare, kundtjänstmedarbetare, ekonomer, projektledare, ingenjörer och systemutvecklare. Inom akademiska yrken är ekonomer, jurister, HR-specialister och verksamhetsutvecklare särskilt eftertraktade.
Kompetenser som ledarskap, digital kompetens, projektledning, IT-säkerhet och kunskaper inom artificiell intelligens är särskilt efterfrågade. Ledarskap rankas som den mest eftertraktade kompetensen i sju av de åtta undersökta delbranscherna.
Denna kompetensbrist utgör en flaskhals för tillväxt inom tjänstesektorn. Almega föreslår förbättrad matchning mellan utbildningssystemet och arbetsmarknadens behov, samt ökade möjligheter till kompetensutveckling för befintlig personal.
Industrins behov
Industrirådets rapport Industrins kompetensbehov 2024-2027 visar att industrins kompetensbehov starkt påverkas av tekniska skiften och nya affärsmodeller, både direkt i den egna produktionen och indirekt genom förändrade krav från kunder.
En tydlig trend är att efterfrågan på arbetskraft – både yrkesarbetare och tekniska tjänstemän – vida överstiger tillgången. Det råder särskilt stor brist på processoperatörer, montörer, svetsare, tekniker och olika typer av ingenjörer, inte minst inom IT, mjukvaru- och systemutveckling. Exempelvis behöver industrin cirka 18 000 processoperatörer de kommande tre åren, medan utbildningssystemet endast beräknas leverera omkring 1 500.
Företag tvingas därför i ökande grad anställa personer utan rätt formell utbildning men med utvecklingspotential. Samtidigt ökar behovet av kompetenser kopplade till digitalisering, automatisering, klimatomställning och projektledning. Det stora gapet mellan utbud och efterfrågan riskerar att hämma företagens utvecklingstakt och bromsa den nationella jobbtillväxten.
Handelns behov
Handelsrådets rapport Kartläggning av kompetensbehov 2024–2027 visar att handeln står inför en växande kompetensbrist, där tillgången på rätt kompetens inte matchar företagens efterfrågan. Utvecklingen inom digitalisering, hållbarhet och logistik har förändrat kravbilden och gjort att både nya och mer specialiserade yrkesroller efterfrågas.
Bland de mest eftertraktade yrkena finns e-handelspecialister, digitala marknadsförare, dataanalytiker och systemutvecklare – kompetenser som behövs för att möta den snabba digitala omställningen. Samtidigt är det fortsatt stor efterfrågan på klassiska handelsyrken som butiksmedarbetare, butikschefer och säljare, men dessa roller ställer nu högre krav på teknisk förståelse, kundanalys och hållbarhetskompetens. Inom logistikområdet behövs transportplanerare, lagerchefer och logistikutvecklare med god digital och analytisk förmåga.
Rapporten pekar på att utbildningssystemet inte hänger med i handelns omställning, vilket bidrar till att många företag har svårt att hitta rätt kompetens. Svensk Handel kräver bättre samverkan mellan näringsliv och utbildningsanordnare samt fler möjligheter till kompetensutveckling för redan yrkesverksamma. Utan dessa insatser riskerar kompetensbristen att hämma handelns konkurrenskraft och innovationsförmåga.
Tjänstesektorns behov
Tjänstesektorns Kompetenskartläggning 2025 visar att det råder en betydande kompetensbrist även inom den privata tjänstesektorn i Sverige. Ungefär hälften av företagen planerar att öka sin personalstyrka inom de kommande tre åren. Samtidigt rapporterar över hälften av företagen att det har blivit svårare att rekrytera rätt kompetens.
De mest efterfrågade yrkesrollerna inkluderar chefer och arbetsledare, där behovet uppskattas till cirka 8 000 personer. Andra roller med hög efterfrågan är säljare, kundtjänstmedarbetare, ekonomer, projektledare, ingenjörer och systemutvecklare. Inom akademiska yrken är ekonomer, jurister, HR-specialister och verksamhetsutvecklare särskilt eftertraktade.
Kompetenser som ledarskap, digital kompetens, projektledning, IT-säkerhet och kunskaper inom artificiell intelligens är särskilt efterfrågade. Ledarskap rankas som den mest eftertraktade kompetensen i sju av de åtta undersökta delbranscherna.
Denna kompetensbrist utgör en flaskhals för tillväxt inom tjänstesektorn. Almega föreslår förbättrad matchning mellan utbildningssystemet och arbetsmarknadens behov, samt ökade möjligheter till kompetensutveckling för befintlig personal.