01
Vilka står utanför arbetsmarknaden?
Arbetslösheten i Sverige är på historiskt höga nivåer. I april 2025 var 364 829 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen. Totalt var över 512 500 personer arbetslösa, mätt enligt SCB:s månatliga arbetskraftsundersökningar (AKU). Det motsvarar 8,9 procent av arbetskraften. Därmed har Sverige den tredje högsta arbetslösheten i EU.
I den senaste prognosen uppger Arbetsförmedlingen att det svaga konjunktur- och arbetsmarknadsläget gör att fler hamnat längre ifrån arbetsmarknaden.
I slutat av året bedömer myndigheten att antalet långtidsarbetslösa har ökat till omkring 155 000 personer.
Det är unikt för Sverige i Norden. I de flesta av våra grannländer har långtidsarbetslösheten minskat över tid, men den ligger kvar på en hög nivå här.
Detta hänger samman med att en större andel arbetslösa har svag ställning på arbetsmarknaden.
Vad är svag konkurrensförmåga?
Den svenska arbetsmarknaden har under de senaste två decennierna genomgått stora förändringar, där en allt större andel av de arbetssökande klassificeras som personer med svag konkurrensförmåga.
Till personer med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden, exempelvis personer med låg utbildningsnivå, äldre, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Enligt Arbetsförmedlingen har denna grupp vuxit markant, från att utgöra knappt hälften av de arbetssökande i början av 2000-talet till cirka 75 procent år 2024.
Vad är svag konkurrensförmåga?
Den svenska arbetsmarknaden har under de senaste två decennierna genomgått stora förändringar, där en allt större andel av de arbetssökande klassificeras som personer med svag konkurrensförmåga.
Till personer med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden, exempelvis personer med låg utbildningsnivå, äldre, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Enligt Arbetsförmedlingen har denna grupp vuxit markant, från att utgöra knappt hälften av de arbetssökande i början av 2000-talet till cirka 75 procent år 2024.
02
Konsekvenser för arbetsmarknaden
Trots det svaga konjunkturläget upplever många arbetsgivare att det är svårt att hitta arbetskraft med efterfrågad kompetens. När konjunkturen stärks finns det en risk att matchningsproblemen ökar.
Sverige är det enda nordiska landet där Beveridgekurvan visar tecken på ökad mismatch – fler lediga jobb, men också fler arbetslösa – vilket tyder på att arbetsgivare och arbetssökande inte hittar varandra.
I en ny rapport förklarar IFAU det med att Sverige satsar betydligt mindre på yrkesinriktade utbildningsprogram, trots att dessa visat sig vara effektiva för att få långtidsarbetslösa i arbete – särskilt viktiga för grupper med låg utbildningsnivå, exempelvis vissa utrikes födda.
Till skillnad från andra nordiska länder lägger Sverige stort fokus på subventionerade anställningar, särskilt mindre effektiva former som Samhall.
Arbetsmarknadspolitiken i Sverige präglas även av en splittrad struktur, där staten, kommunerna och arbetsmarknadens parter alla har roller. Trots pandemins effekter förändrades programdeltagandet lite, vilket antyder att Sverige inte anpassade sina insatser efter nya behov i tillräcklig utsträckning.
Sveriges kombination av låg utbildningssatsning, komplicerad styrning och otillräcklig anpassning efter pandemin bidrar sannolikt till den sämre matchningen på arbetsmarknaden.