DEBATT – Inför en matchningsbonus

Jobbchansen är ett viktigt mått som Arbetsförmedlingen använder för att mäta hur stor andel arbetslösa som varje månad fått ett osubventionerat arbete. Trots en stark arbetsmarknad med ett rekordhögt antal lediga jobb per arbetslös har jobbchansen halverats på tio år, skriver författarna.

Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden, enligt den nya regeringen. På onsdagen presenteras arbetsmarknadsutredningen, som utrett hur detta ska gå till. Debatten måste nu handla om hur konkurrensutsättningen av arbetsförmedlingen ska utvecklas, skriver företrädare för Almega och Kompetensföretagen.

Det behövs ett rejält omtag för att få Arbetsförmedlingen att fungera bättre så att resultaten höjs och kostnaderna sänks. I dag har myndigheten ett allt för omfattande uppdrag och det är inte en effektiv modell för dagens rörliga arbetsmarknad.

Verksamheten blir splittrad och ofokuserad och det är orimligt att myndigheten ska kunna konkurrensutsätta sig själv. Överenskommelsen mellan S, Mp, C och L om att reformera Arbetsförmedlingen i grunden är därför ett välkommet besked.

I en ny rapport konstaterar Almega att Arbetsförmedlingens styrning mot resultat måste öka. Skattebetalarnas pengar ska styras mot insatser som faktiskt leder till arbete. Ett bättre alternativ än dagens upplägg är att ha en mer slimmad central myndighet som fokuserar på administration och uppföljning av olika insatser, samt att tillhandahålla en grundläggande digital infrastruktur för matchning.

Genomförandet av utbildnings- och matchningsinsatserna ska, vilket redan i dag är fallet, i stället läggas på specialiserade aktörer som konkurrerar med varandra i ett nationellt valfrihetssystem, och som ersätts utifrån deras förmåga att få arbetslösa i varaktigt arbete.

Ersättningen till leverantörerna måste skapa incitament att fokusera på de som står längst från arbetsmarknaden och resultatersättningen bör vara extra hög för dessa grupper. För att säkerställa att leverantörerna etablerar sig över hela landet behöver ersättningen vara högre i glesbygd. Därutöver behövs en matchningsbonus, som styr leverantörerna mot att leverera inte bara ett jobb utan rätt jobb, samt att matchning mot bristyrken bör belönas särskilt.

Jobbchansen är ett viktigt mått som Arbetsförmedlingen använder för att mäta hur stor andel arbetslösa som varje månad fått ett osubventionerat arbete. Trots en stark arbetsmarknad med ett rekordhögt antal lediga jobb per arbetslös har jobbchansen fallit. År 2007 låg den på cirka 12 procent. År 2017 hade den halverats till 5. Det är alarmerande.

Riksrevisionen granskade utvecklingen år 2017 och fann att endast en tredjedel av den minskade jobbchansen förklaras av förändrad sökandesammansättning, till exempel en ökad andel utrikes födda bland de arbetslösa. Förhållandevis väletablerade grupper har fått försämrad jobbchans, trots den goda konjunkturen och den starka sysselsättningstillväxten.

Andra myndigheter har granskat Arbetsförmedlingen och funnit en rad nedslående resultat. I en granskning förra året fann Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen att 95 procent av de arbetslösas handlingsplaner inte var uppdaterade och aktuella, trots lång tid i arbetslöshet.

Statskontoret har analyserat Arbetsförmedlingens interna styrning och bland annat funnit att 66 procent av arbetsförmedlarna upplever att administrationen tar tid från viktigare arbetsuppgifter, vilket är mer än dubbelt så högt som för genomsnittet av alla statliga anställda. Arbetsförmedlingens interna förnyelsearbete går också långsamt, endast 20-25 procent av de anställda tycker att förändringarna har förbättrat deras möjligheter att göra professionella bedömningar och utforma individuellt anpassat stöd till arbetssökande och arbetsgivare.

Listan över granskningsrapporter om Arbetsförmedlingen kan göras lång och det är därför viktigare än någonsin att myndigheten reformeras från grunden. De statliga monopolens tid är förbi, en modern arbetsmarknadspolitik kräver en mer dynamisk leveransmodell med valfrihet för individen och starka incitament att leverera resultat. Det behövs en nationell myndighet för att sköta arbetsmarknadspolitiken, men rollfördelningen mellan myndighet och marknad behöver bli tydligare.

Fokus bör nu ligga på att genomföra en bra reform vilket kräver en bred uppslutning från arbetsmarknadens parter, myndigheter och andra aktörer. Debatten måste nu handla om hur konkurrensutsättningen ska utvecklas, i konstruktiv anda. De arbetslösa är värda en mer effektiv arbetsmarknadspolitik, med fokus på insatser som leder till arbete.

Andreas Åström, chef näringspolitik och kommunikation Almega

Patrik Eidfelt, tillförordnad förbundsdirektör Kompetensföretagen

Fredric Skälstad, branschchef Almega Utbildningsföretagen