När forskningen övertolkas och företag hamnar i skottgluggen
En ny forskningsrapport från Svenskt Näringsliv ritar om den arbetsmarknadspolitiska kartan. Fristående leverantörer håller höga resultat och är kostnadseffektiva. Det skriver Jessica Forss Katz i ett blogginlägg.
Hösten 2024 nåddes politiken av en, för fristående leverantörer, förödande rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Slutsatsen från deras forskning var tydlig: privata matchningstjänster ansågs inte fungera bättre än Arbetsförmedlingens insatser. Dessutom menade forskarna att leverantörerna var dyrare. Rapporten har sedan dess fått stort genomslag i arbetsmarknadspolitiken.
IFAU:s skarpa ställningstagande kring fristående leverantörer gav på många sätt meningsfränder vatten på sin kvarn. IFAU:s studie hyllades på flera håll (av SU och a-kassorna, flera medier m.fl.), trots vår inledande kritik.
”Vi begränsar, eller minskar, det privatiseringsexperiment som Socialdemokraterna och Centerpartiet genomförde i form av Rusta och matcha.”
Det sa nuvarande arbetsmarknadsministern Johan Britz (L) senast i en interpellationsdebatt i veckan. Det är bara ett av många exempel där politiken, och gått tvärt emot tidigare marknadsliberala inställning.
Rockaden ledde både till avsevärt minskade anslag till arbetsmarknadspolitiska insatser, att närmare hälften så många arbetssökande får ta del av matchningstjänster kommande år och en kursändring där Arbetsförmedlingen tar större ansvar för insatser.
Ny analys omkullkastar IFAU:s forskning
Men en ny analys, genomförd av forskare på Svenskt Näringsliv, visar att IFAU:s studie lider av metodologiska brister och att det inte går att utesluta betydande positiva effekter av de fristående leverantörernas matchningsinsatser. Slutsatsen som kommunicerats av IFAU är därmed inte robust. Dessutom ifrågasätter Svenskt Näringsliv att IFAU valde att göra studien tillsammans med Arbetsförmedlingen, studieobjektet.
Tvärtemot IFAU:s skildring leder privata matchningstjänster till att arbetssökande nära arbetsmarknaden ökar sannolikheten att vara i arbete eller utbildning ett halvår senare med omkring 23 procent. Även för personer längre från arbetsmarknaden syns positiva effekter
De arbetslösa fick betala yttersta priset
Enligt en färsk analys från analysföretaget Werket har matchningstjänsterna 45 procents effektivitet, långt över Arbetsförmedlingens egna insatser och resultatmål. Likväl får i dagsläget bara 23 procent av alla inskrivna på Arbetsförmedlingen någon form av insats, där upphandlade leverantörer utgör lejonparten av utförarna.
Att minska upphandlade tjänster är såklart dåligt för leverantörerna, men ytterst får färre arbetslösa möjligheten till effektiva insatser som leder till jobb.
Politik måste justeras efter ny kunskap och nya förutsättningar
IFAU:s studie bygger på data från en tid då matchningsmarknaden fortfarande kantades av stora brister, särskilt när det gällde styrning och kontroll, men också på grund av frånvaron av betyg/rating av leverantörer. Avgörande förutsättningar för en väl fungerande och kostnadseffektiv marknad fanns helt enkelt inte på plats.
Det största problemet är att osäkra slutsatser lett till snabba och omfattande politiska kursändringar. Konsekvenserna har drabbat dem som står utan arbete. Möjligheten att ta del av insatser som fungerar har minskat, samtidigt som Arbetsförmedlingen – trots återkommande kritik – fått ett bredare ansvar.
När nya analyser tydligt visar att privata matchningstjänster fungerar måste politiken justeras. I ett läge med hög arbetslöshet, stora matchningsproblem och kompetensbrist har vi inte råd att bortse från effektiva insatser – oavsett utförare. Arbetsmarknadspolitiken måste bygga på korrekt analys och på det som faktiskt får människor i arbete eller utbildning.