Innebär framtidens vård mindre bemanning, hög arbetsbelastning, brist på återhämtning och färre vårdplatser?
I en tid då svensk sjukvård står inför historiska utmaningar har kompetensförsörjningen blivit vårdens viktigaste fråga. Bemanningsbranschen har hamnat i fokus för debatten, trots att den 2023 endast sysselsatte cirka 1 procent av yrkesverksamma läkare och 2–3 procent av sjuksköterskorna.
Det skriver analysföretaget Sirona Health Solution i inledningen på en ny rapport som publicerades i veckan. Rapporten analyserar vilka konsekvenser som bristande bemanning får, hur variation i vårdbehov och tillsvidareanställd personal skapar behov av temporära bemanningslösningar och hur tre svenska regioner valt att organisera sig för att möta bemanningsbehovet.
Kompetensföretagen har delfinansierat rapporten om hur vi skapar förutsättningar för en jämlik vård i hela landet – med en kompetensförsörjning som håller över tid.
Rapporten finns att läsa här i sin helhet, men låt mig sammanfatta några av de viktigaste delarna som rapporten lyfter fram.
- Resursbristen innebär ökade patientsäkerhetsrisker. Analysen och slutsatserna stödjer i stor utsträckning de konsekvenser vi varnat för när regionerna drar ned på inhyrd vårdpersonal. I figuren nedan är det möjligt att följa de direkta- och indirekta effekter som resursbrist i verksamheterna medför.
- Efterfrågan på läkare, sjuksköterska och undersköterska kommer fortsatt öka fram till 2040.
På läkarsidan prognostiseras fortsatt brist, men på de andra yrkesområdena riskeras bristen bli allt större. En påtaglig oro är att sjuksköterskeutbildningen tappar en stor andel studenter. Endast 74 procent av de som antas till utbildning fullgör sina studier. Data visar även att endast 78 procent av yrkesutbildade sjuksköterskor arbetar inom vård- och omsorg. Mellan 2020–2022 hade 20 procent av sjuksköterskorna som tog examen 2019 lämnat regionsektorn inom tre år. Behovet av kompetent vårdpersonal kommer fortsatt öka under en lång tid framöver (se figur nedan).
- Interna bemanningspooler kan vara en billigare lösning, men…
De riskerar att försvåra och begränsa den nationella rörligheten avseende kompetens som annars kunde arbeta tillfälligt i en region vid belastningstoppar och som i stället blir bunden till lokala strukturer. En struktur som riskerar att förvärra kompetensbristen.
Extern bemanning enligt det nationella hyrbemanningsavtalet har många gånger tuffare kompetenskrav än de egna interna bemanningspoolerna, vilket gör en kostnadsjämförelse orättvis.
De interna bemanningspoolerna har sällan medarbetare som kan täcka alla kompetensbehov, kortsiktigt eller långsiktigt. – Analysen tar inte hänsyn till de extra semesterpålägg som många regioner nu erbjuder sin personal under till exempel sommaren. På många håll i landet erbjuds personal 10 000–15 000 kr för uppskjuten semestervecka, vilket gör det påtagligt dyrare med egen personal över sommaren, till skillnad från att nyttja konsulterna i det nationella hyrbemanningsavtalet.
Riktade subventioner för att minska vårdköerna blir svåruppnådda om regionerna samtidigt avser att minska köp av vårdbemanningstjänster. Möjligheten att öka produktionen i syfte att ”beta av” vårdköerna blir således svåra att uppnå utan möjligheten till att ta in extern personal.
- De totala kostnaderna för extern bemanning år 2024 utgjorde endast 3,1 procent av regionernas totala personalkostnader, vilket är 1,3 procent av regionernas samlade kostnader.
- Möjligheten att hyra in extern personal har skapat förutsättningar för mindre sjukhus att kunna hålla sin verksamhet öppen. Alternativet är att lägga ned sjukhus vilket sällan är ett populärt beslut. Det är nödvändigt att det finns ett rimligt basutbud när det gäller tillgänglighet till både akut och planerad vård inom både primärvård och specialiserad.
Låg bemanning, hög arbetsbelastning, brist på återhämtning och färre vårdplatser
Den sista tidens nyhetsrapportering om läget i den offentligt drivna vården har gett oss en försmak på hyrstoppets effekter. Till exempel rapporterade Arbetsmiljöverket nyligen om en ökning om 30 procent fler arbetssjukdomar inom vård och omsorg under 2024 till skillnad från 2023. Låg bemanning, hög arbetsbelastning och brist på återhämtning är några av anledningarna. Socialstyrelsen meddelade även i förra veckan att antalet disponibla vårdplatser fortsätter minska, vilket påverkar möjligheten till god och nära vård i hela landet. Detta sker samtidigt som det säkerhetspolitiska läget kommit att bli bland de mest allvarligaste som vi sett sedan 40-talet.
Under nästa vecka befinner vi oss i Almedalen för att lyfta till politiker och makthavare det ni och era konsulter gör för att vårdsverige ska fungera. Rapporten, erfarenheter från det nationella hyrbemanningsavtalet och tillståndet i vården kommer vara skäl för många samtal. Vårt viktigaste budskap är: restriktioner för inhyrning innebär i praktiken att lägga krokben för vårdens kompetensförsörjning. Det är inget vi kan anses ha råd med idag eller i framtiden.
Christoffer Nilsson
Näringspolitisk expert, Kompetensföretagen